Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go





Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 11 maj 2006 – Kommissionen mot Italien

(mål C-197/03)

”Fördragsbrott – Direktiv 69/335/EEG – Artiklarna 10 och 12 – Indirekta skatter på kapitalanskaffning – Gemenskapsrättsliga principer för återbetalning av felaktigt inbetalda belopp”

1.                     Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Indirekta skatter på kapitalanskaffning (Rådets direktiv 69/335, artiklarna 10 och 12.1 e) (se punkterna 35–39 och domslutet)

2.                     Gemenskapsrätt – Direkt effekt – Nationella skatter som strider mot gemenskapsrätten – Återbetalning (se punkterna 43–46 och domslutet)

Saken

Fördragsbrott – Åsidosättande av artikel 10 c i rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning (EGT L 249, s. 25) – Nationell lag genom vilken retroaktivt införts en årlig schablonavgift för registrering av andra bolagshandlingar än stiftelseurkunder, och genom att vilken föreskrivs regler för återbetalning av den årliga statliga registreringsavgiften för registrering av stiftelseurkunder, en ordning som är diskriminerande och restriktiv.

Domslut

 

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 10 och 12.1 e i rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning och enligt de principer som EG-domstolen har fastställt med avseende på återbetalning av felaktigt inbetalda belopp, genom att införa retroaktiva avgifter som inte har vederlagskaraktär, eftersom den registrering avgifterna upptas för innebär att en avgift tas ut som de retroaktiva avgifterna avses ersätta, utan möjlighet till återbetalning för dem som erlagt avgifterna, eller emedan de retroaktiva avgifterna avser år då ingen registrering gjorts som gör avgiftsuttag befogat; och genom att anta bestämmelser som innebär att en avgift tas ut vid återbetalning, vilken i domstolens dom förklarats strida mot gemenskapsrätten eller beträffande vilken det följer av domstolens dom att det är oförenligt med gemenskapsrätten att ta ut den, under förhållanden som särskilt gäller detta avgiftsuttag och som är mindre gynnsamma än dem som tillämpas vid återbetalning av den ifrågavarande avgiften då detta förhållande inte föreligger.

 

Talan ogillas i övrigt.

 

Republiken Italien skall ersätta tre fjärdedelar av rättegångskostnaderna. Europeiska gemenskapernas kommission skall ersätta en fjärdedel av dessa.