EU tax law WEB Wheels Common Investment Fund Trustees m.fl. - C-424/11

—

Wheels Common Investment Fund Trustees Ltd m.fl., genom P. Lasok, QC, befullmäktigad genom A. Brown, solicitor,

—

Förenade kungarikets regering, genom C. Murrell, i egenskap av ombud, biträdd av R. Hill, barrister,

—

Europeiska kommissionen, genom R. Lyal och C. Soulay, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 13 B d led 6 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) (nedan kallat sjätte direktivet) och artikel 135.1 g i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Wheels Common Investment Fund Trustees Ltd m.fl. och Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs (nedan kallad Commissioners). Målet rör Commissioners beslut att inte undanta de fondförvaltningstjänster som tillhandahålls av Wheels Common Investment Fund Trustees m.fl. från mervärdesskatteplikt.

3

Sjätte direktivet upphävdes den 1 januari 2007 genom direktiv 2006/112. Eftersom den period som är aktuell i det nationella målet börjar den 1 juli 2004 och slutar den 30 juni 2007, är båda dessa direktiv tillämpliga i målet.

4

Artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112 är i stort sett likalydande. Enligt dessa bestämmelser ska medlemsstaterna undanta ”[f]örvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna” från mervärdesskatt.

5

Artikel 135.1 g i direktiv 2006/112 var vid tiden för de faktiska omständigheterna i det nationella målet införlivad med Förenade kungarikets rättsordning genom punkterna 9 och 10 i grupp 5 i bilaga 9 till 1994 års lag om mervärdesskatt (Value Added Tax Act 1994). I dessa bestämmelser undantogs följande från skatteplikt:

6

För att följa den lösning som EU-domstolen valde i dom av den 28 juni 2007 i mål C-363/05, JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust och The Association of Investment Trust Companies (REG 2007, s. I-5517) (nedan kallad domen i målet Claverhouse), utvidgades tillämpningsområdet för punkterna 9 och 10, med verkan från och med den 1 oktober 2008, genom 2008 års mervärdesskattförordning (Value Added Tax (Finance) (no 2) Order 2008). Med stöd av dessa punkter är sedan dess såväl förvaltningen av företag för kollektiva investeringar i form av OEIC eller AUT, som förvaltningen av företag för kollektiva investeringar av sluten typ, såsom investmentbolag (investment trust companies), undantagna från skatteplikt.

7

I fotnot 6 i grupp 5 i bilaga 9 till 1994 års lag om mervärdesskatt anges att OEIC:er och AUT:er definieras i 2000 års lag om finansiella tjänster och marknader (Financial Services and Markets Act 2000).

8

I del XVII i 2000 års lag om finansiella tjänster och marknader anges bland annat följande i sections 235–237:

”235.

Kollektiva investeringsplaner

1)   I denna del ska med ’företag för kollektiva investeringar’ avses alla arrangemang som omfattar någon typ av egendom, inbegripet pengar, och som har till syfte och verkan att ge de personer som deltar i arrangemanget (genom att bli ägare till egendomen eller del därav eller på annat sätt) möjlighet att delta i eller erhålla vinst eller inkomster från förvärv, innehav, förvaltning eller försäljning av egendomen eller från uttag som härrör från sådan vinst eller inkomst.

2)   Arrangemanget ska vara sådant att de personer som deltar (deltagarna) inte har daglig kontroll över förvaltningen av egendomen, oberoende av om de har rätt att bli rådfrågade eller ge anvisningar.

3)   Arrangemanget ska även uppfylla ett eller båda av följande kriterier:

…

236.

Investeringsbolag med rörligt aktiekapital

1)   I denna del ska med ’investeringsbolag med rörligt aktiekapital’ avses företag för kollektiva investeringar som uppfyller såväl egendomsvillkoret som investeringsvillkoret.

2)   Egendomsvillkoret innebär att egendomen ägs av en juridisk person (Body Corporate, ’BC’) och att egendomen förvaltas av denna eller för dess räkning, varvid ändamålet är att investera dessa medel i syfte att

…

237.

Övriga definitioner

…

3)   I denna del ska

’en auktoriserad unit-trustplan’ avse en unit-trustplan som är auktoriserad i den mening som avses i denna lag genom ett gällande auktoriseringsbeslut enligt section 243,

’ett investeringsbolag med rörligt aktiekapital’ avse ett bolag som bildats i enlighet med bestämmelserna i section 262 och för vilket ett auktoriseringsbeslut gäller enligt någon föreskrift i dessa bestämmelser enligt underavsnitt 2.1 i nämnda section,

…”

9

Wheels Common Investment Fund Trustees Ltd (nedan kallat Wheels) är en ”trustee” som förvaltar en fond i vilken tillgångarna tillhörande vissa tjänstepensionsplaner sammanförs i investeringssyfte. Dessa tjänstepensionsplaner har inrättats av företaget Ford Motor Company för att uppfylla företagets skyldigheter i enlighet med nationell lagstiftning och kollektivavtal.

10

Varje pensionsplan tillhandahåller pensioner till en viss kategori av tidigare anställda. Pensionen beräknas på grundval av dels den anställdes slutlön, dels hur länge vederbörande varit anställd i företaget. Under den tid de är anställda betalar de som är anslutna till pensionsplanen in ett fast belopp som dras av från deras lön. Alla anställda kan bli anslutna till pensionsplanen, men det är inte obligatoriskt. Även arbetsgivaren gör inbetalningar. Dessa inbetalningar ska vara så stora att de säkerställer finansieringen av pensionsutbetalningarna.

11

Under den aktuella tiden tillhandahöll Capital International Limited fondförvaltningstjänster till Wheels. I enlighet med mervärdesskattelagstiftningen i Förenade kungariket fakturerade Capital International Limited Wheels för mervärdesskatt, och betalade in denna skatt till Commissioners.

12

Efter det att domen i det ovannämnda målet Claverhouse meddelats begärde Capital International Limited i september 2007 att Commissioners skulle återbetala den mervärdesskatt bolaget betalat in avseende fondförvaltningstjänsterna. Enligt Capital International Limited omfattades dessa tjänster av undantaget i artikel 135.1 g i direktiv 2006/112 eller artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet, beroende på tidsperiod.

13

Genom beslut av den 2 januari 2008 avslog Commissioners denna begäran. Wheels överklagade avslagsbeslutet till First-tier Tribunal (Tax Chamber). Enligt sistnämnda domstol utgör de tjänster som tillhandahållits Wheels ”förvaltning” i den mening som avses i undantaget i artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112. Nämnda domstol är emellertid tveksam till huruvida de fonder som Wheels innehar ska anses vara ”särskilda investeringsfonder” i den mening som avses i detta undantag.

14

Mot denna bakgrund beslutade därför First-tier Tribunal (Tax Chamber) att vilandeförklara målet och att hänskjuta följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

15

Den hänskjutande domstolen har ställt sina tolkningsfrågor för att få klarhet i huruvida, och under vilka omständigheter, tillgångarna tillhörande en tjänstepensionsplan och den investeringsfond i vilken de sammanförts omfattas av begreppet ”särskilda investeringsfonder” i den mening som avses i artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112.

16

Enligt fast rättspraxis utgör undantagen från skatteplikt i artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112 självständiga unionsrättsliga begrepp som måste ges en gemensam definition för undvikande av skillnader mellan medlemsstaterna vid tillämpningen av mervärdesskattesystemet. Även om medlemsstaterna inte får ändra innehållet i dessa undantag, kan detta dock inte anses gälla när lagstiftaren har överlämnat åt medlemsstaterna att definiera vissa termer i ett undantag (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 maj 2006 i mål C-169/04, Abbey National, REG 2006, s. I-4027, punkterna 38 och 39, och i det ovannämnda målet Claverhouse, punkterna 19 och 20). Dessa bestämmelser ger medlemsstaterna rätt att definiera begreppet ”särskilda investeringsfonder” (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Abbey National, punkterna 40 och 41, och i det ovannämnda målet Claverhouse, punkt 43).

17

Medlemsstaternas rätt att definiera detta begrepp begränsas dock av förbudet mot att inskränka de begrepp i undantaget som har använts av unionslagstiftaren (se domen i det ovannämnda målet Claverhouse, punkt 21). En medlemsstat kan framför allt inte välja ut vissa särskilda investeringsfonder som omfattas av undantaget och utesluta andra från undantaget så att detta strider mot själva ordalydelsen i ”särskilda investeringsfonder”. Dessa bestämmelser innebär således endast att medlemsstaterna har befogenhet att i sin interna rättsordning definiera vilka fonder som omfattas av begreppet ”särskilda investeringsfonder” (se domen i det ovannämnda målet Claverhouse, punkterna 41–43).

18

Medlemsstaternas befogenhet att definiera begreppet ”särskilda investeringsfonder” ska också utövas med iakttagande av de syften som eftersträvas med sjätte direktivet och direktiv 2006/11 samt principen om skatteneutralitet, vilken ligger till grund för det gemensamma systemet för mervärdesskatt (se domen i det ovannämnda målet Claverhouse, punkterna 22 och 43).

19

Vidare är syftet med undantaget från skatteplikt för transaktioner som är knutna till förvaltningen av särskilda investeringsfonder framför allt att underlätta för investerare att placera medel i värdepapper via investeringsföretag, genom ta bort kostnaderna för mervärdesskatt. Därigenom säkerställs den skattemässiga neutraliteten i det gemensamma systemet för mervärdesskatt när det gäller valet mellan direkta placeringar i värdepapper och investeringar via företag för kollektiva investeringar (se domarna i de ovannämnda målen Abbey National, punkt 62, och Claverhouse, punkt 45).

20

Principen om skatteneutralitet utgör vidare hinder för att näringsidkare som genomför samma transaktioner behandlas på olika sätt i mervärdesskattehänseende (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 september 2004 i mål C-382/02, Cimber Air, REG 2004, s. I-8379, punkterna 23 och 24, av den 8 december 2005 i mål C-280/04, Jyske Finans, REG 2005, s. I-10683, punkt 39, och i de ovannämnda målen Abbey National, punkt 56, och Claverhouse, punkt 29).

21

Denna princip kräver inte att det rör sig om identiska transaktioner. Av fast rättspraxis framgår nämligen att nämnda princip även utgör hinder för att liknande och således konkurrerande tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende (se, bland annat, dom av den 23 oktober 2003 i mål C-109/02, kommissionen mot Tyskland, REG 2003, s. I-12691, punkt 20, av den 17 februari 2005 i de förenade målen C-453/02 och C-462/02, Linneweber och Akritidis, REG 2005, s. I-1131, punkt 24, av den 26 maj 2005 i mål C-498/03, Kingscrest Associates och Montecello, REG 2005, s. I-4427, punkt 54, av den 8 juni 2006 i mål C-106/05, L.u.P., REG 2006, s. I-5123, punkt 32, av den 12 januari 2006 i mål C-246/04, Turn- und Sportunion Waldburg, REG 2006, s. I-589, punkt 33, av den 27 april 2006 i de förenade målen C-443/04 och C-444/04, Solleveld och van den Hout-van Eijnsbergen, REG 2006, s. I-3617, punkt 39, samt domen i det ovannämnda målet Claverhouse, punkt 46).

22

Domstolen ska således pröva huruvida en investeringsfond i vilken tillgångarna i en tjänstepensionsplan sammanförs (vilken har sådana egenskaper som fonden i det nationella målet) är identisk med de fonder som utgör ”särskilda investeringsfonder” i den mening som avses i artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112, eller om den är i så hög grad jämförbar med dessa särskilda investeringsfonder att den kan anses konkurrera med dem.

23

Domstolen erinrar om att de fonder som utgör fondföretag i den mening som avses i fondföretagsdirektivet utgör särskilda investeringsfonder (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 juli 2012 i mål C-44/11, Deutsche Bank,, punkt 32). Som framgår av artikel 1.2 i nämnda direktiv utgör fondföretag nämligen företag som, såsom AUT:er och OEIC:er (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Claverhouse, punkt 50), har till enda syfte att företa kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper med kapital från allmänheten, vilket är i överensstämmelse med det mål som eftersträvas genom undantaget i artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112.

24

Vidare ska även sådana fonder anses utgöra särskilda investeringsfonder som, utan att vara företag för kollektiva investeringar i den mening som avses i fondföretagsdirektivet, har likadana egenskaper som de sistnämnda och således utför samma transaktioner, eller åtminstone har så liknande drag att de kan anses konkurrera med dessa (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Abbey National, punkterna 53–56, och Claverhouse, punkterna 48–51).

25

En investeringsfond i vilken en tjänstepensionsplans tillgångar sammanförs, som den fond som är aktuell i det nationella målet, kan emellertid inte anses utgöra ett företag för kollektiva investeringar i den mening som avses i fondföretagsdirektivet. En sådan fond är nämligen inte öppen för allmänheten utan är, såsom framgår av beslutet om hänskjutande, en förmån knuten till anställningen, som arbetsgivare endast erbjuder sina anställda. En sådan fond är således inte identisk med de fonder som utgör ”särskilda investeringsfonder” i den mening som avses i artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112.

26

En sådan investeringsfond är inte heller så jämförbar med företag för kollektiva investeringar såsom dessa definieras i fondföretagsdirektivet att den kan anses konkurrera med dessa. De skiljer sig åt vad gäller ett antal egenskaper, varför de inte kan anses tillgodose samma behov.

27

I synnerhet står de som är anslutna till en sådan tjänstepensionsplan som den som är i fråga i det nationella målet inte risken för förvaltningen av den investeringsfond i vilken nämnda pensionsplans tillgångar har sammanförts, till skillnad från vad som är fallet för de privata investerare som investerar i ett företag för kollektiva investeringar (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Claverhouse, punkt 50). Den pension som en anställd som är ansluten till en sådan tjänstepensionsplan kan erhålla beror inte i någon del på värdet av pensionsplanens tillgångar eller avkastningen av de placeringar som gjorts av pensionsplansförvaltarna, utan bestäms i förväg på grundval av anställningstiden hos arbetsgivaren och lönens storlek. Den avkastning som personer som förvärvar andelar i ett företag för kollektiva investeringar kan erhålla är däremot beroende av utfallet av fondförvaltarens investeringar under den period som nämnda personer innehar dessa andelar.

28

En sådan tjänstepensionsplan som den som är i fråga i det nationella målet skiljer sig också från ett företag för kollektiva investeringar sett ur arbetsgivarens perspektiv. Arbetsgivaren befinner sig inte i en jämförbar situation med den som investerar i ett företag för kollektiva investeringar. Förvisso måste arbetsgivaren ta de ekonomiska konsekvenserna av de investeringar som pensionsplansförvaltaren gör, men de inbetalningar som arbetsgivaren gör till tjänstepensionsplanen utgör ett sätt för denne att uppfylla sina skyldigheter enligt lag gentemot sina anställda.

29

Mot denna bakgrund ska tolkningsfrågorna besvaras enligt följande. Artikel 13 B d led 6 i sjätte direktivet och artikel 135.1 g i direktiv 2006/112 ska tolkas så, att en investeringsfond i vilken en tjänstepensionsplans tillgångar sammanförs inte omfattas av begreppet ”särskilda investeringsfonder” i den mening som avses i dessa bestämmelser, vilkas förvaltning kan vara undantagen från mervärdesskatteplikt med beaktande av syftet med dessa direktiv och principen om skatteneutralitet, eftersom de som är anslutna till denna plan inte står risken för hur fonden förvaltas och eftersom arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionsplanen utgör ett sätt för denne att uppfylla sina skyldigheter enligt lag gentemot sina anställda.

30

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (första avdelningen) följande:

Artikel 13 B d led 6 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund och artikel 135.1 g i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att en investeringsfond i vilken en tjänstepensionsplans tillgångar sammanförs inte omfattas av begreppet ”särskilda investeringsfonder” i den mening som avses i dessa bestämmelser, vilkas förvaltning kan vara undantagen från mervärdesskatteplikt med beaktande av syftet med dessa direktiv och principen om skatteneutralitet, eftersom de som är anslutna till denna plan inte står risken för hur fonden förvaltas och eftersom arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionsplanen utgör ett sätt för denne att uppfylla sina skyldigheter enligt lag gentemot sina anställda.

Underskrifter