Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

10.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 165/6


Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd Slovenskej republiky (Slovenien) den 10 februari 2016 – Peter Puškár mot Finančné riaditeľstvo Slovenskej republiky, Kriminálny úrad finančnej správy

(Mål C-73/16)

(2016/C 165/07)

Rättegångsspråk: slovenska

Hänskjutande domstol

Najvyšší súd Slovenskej republiky

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Peter Puškár

Motparter: Finančné riaditeľstvo Slovenskej republiky, Kriminálny úrad finančnej správy

Tolkningsfrågor

1.

Ska artikel 47 första stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, enligt vilken var och en vars rättigheter – det vill säga också rätten till skydd av privatlivet i samband med behandling av personuppgifter vilken stadgas i artikel 1.1 och följande artiklar i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (1) av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter – har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför domstol med beaktande av de villkor som föreskrivs i nämnda artikel 47 – tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken en person, i syfte att tillvarata sina rättigheter och friheter, måste ha uttömt alla rättsmedel som föreskrivs i en sådan speciallag som den slovakiska lagen om administrativa klagomål innan vederbörande kan göra gällande sin rätt till ett effektivt rättsmedel vid en förvaltningsdomstol?

2.

När det har gjorts gällande ett åsidosättande av rätten till skydd av personuppgifter, vilken i Europeiska unionen huvudsakligen genomförs genom direktiv 95/46/EG och vilken särskilt innefattar

medlemsstaternas skyldighet att skydda rätten till privatliv i samband med behandling av personuppgifter (artikel [1].1), och

medlemsstaternas befogenhet att föreskriva att personuppgifter får behandlas när det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse (artikel 7 e) eller för ändamål som rör berättigade intressen hos den registeransvarige eller hos tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut,

med beaktande av medlemstaternas befogenhet att i undantagsfall [begränsa omfattningen av rättigheterna och skyldigheterna] (artikel 13.1 e och f) då en sådan begränsning är en nödvändig åtgärd med hänsyn till ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos en medlemsstat eller Europeiska unionen, inklusive monetära frågor, budgetfrågor och skattefrågor,

kan då rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer enligt artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i samma stadga tolkas så, att en medlemsstat inte utan den berörda personens samtycke får upprätta register över personuppgifter för skatteförvaltningsändamål, med den följden att en offentlig myndighets insamling av personuppgifter i syfte att förhindra skatteundandragande i sig utgör en risk?

3.

Kan ett register som förs av ett finansiellt organ i en medlemsstat, vilket innehåller [klagandens] personuppgifter och i fråga om vilket lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder har vidtagits för att skydda uppgifterna mot otillåten spridning eller otillåten tillgång i den mening som avses i artikel 17.1 i direktiv 95/46/EG, till vilket [klaganden] har skaffat sig tillgång utan nämnda finansiella organs lagstadgade samtycke anses utgöra olaglig bevisning som en nationell domstol ska avvisa i enlighet med den unionsrättsliga principen om en rättvis rättegång i artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna?

4.

Är det förenligt med nämnda rätt till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång (särskilt enligt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) när en nationell domstol, för det fall det i ett visst mål finns praxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som skiljer sig från EU-domstolens praxis, ger EU-domstolens rättsliga ställningstagande företräde i enlighet med principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen och i artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.


(1)  EGT L 281, s. 31.