Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

Preliminär utgåva

DOMSTOLENS DOM (sjunde avdelningen)

den 22 februari 2018 (*)

”Begäran om förhandsavgörande – Mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Artikel 2.1 c, artikel 9 och artikel 13.1 – Befrielse från skattskyldighet – Begreppet 'offentligrättsligt organ’ – Kommersiellt bolag som ägs till 100 procent av en kommun och som har i uppdrag att utföra vissa offentliga uppgifter som åligger kommunen – Fastställande av uppgifterna och ersättningen för dessa i ett avtal mellan bolaget och kommunen”

I mål C-182/17,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Kúria (Högsta domstolen, Ungern) genom beslut av den 30 mars 2017, som inkom till domstolen den 11 april 2017, i målet

Nagyszénás Településszolgáltatási Nonprofit Kft.

mot

Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága,

meddelar

DOMSTOLEN (sjunde avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna A. Prechal (referent) och E. Jarašiūnas,

generaladvokat: M. Wathelet,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

–        Ungerns regering, genom M.Z. Fehér och G. Koós, båda i egenskap av ombud,

–        Spaniens regering, genom S. Jiménez García, i egenskap av ombud,

–        Europeiska kommissionen, genom L. Lozano Palacios, F. Clotuche-Duvieusart och L. Havas, samtliga i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1        Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 13.1 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

2        Begäran har framställts i ett mål mellan Nagyszénás Településszolgáltatási Nonprofit Kft. (nedan kallat NTN) och Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság (överklagandenämnden vid nationella skatte- och tullmyndigheten, Ungern) (nedan kallad överklagandenämnden). Målet rör frågan huruvida bolaget är skyldigt att betala mervärdesskatt för viss verksamhet som det har i uppdrag att utföra enligt ett avtal som ingåtts med kommunen Nagyszénás (Ungern) (nedan kallat det berörda avtalet).

 Tillämpliga bestämmelser

 Unionsrätt

3        I artikel 2.1 c i direktiv 2006/112 föreskrivs följande:

”Följande transaktioner skall vara föremål för mervärdesskatt:

…

c)      Tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap.”

4        I artikel 9.1 i direktivet föreskrivs följande:

”Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat.

Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav skall särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.”

5        I artikel 13 i nämnda direktiv föreskrivs följande:

”1.      Stater, regionala och lokala myndigheter och övriga offentligrättsliga organ skall inte anses som beskattningsbara personer när det gäller verksamheter som de bedriver eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, även om de i samband härmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller betalningar.

När de bedriver sådana verksamheter eller genomför sådana transaktioner skall de dock ändå anses som beskattningsbara personer med avseende på dessa verksamheter eller transaktioner om det skulle leda till en betydande snedvridning av konkurrensen ifall de behandlades som icke beskattningsbara personer.

Offentligrättsliga organ skall i vart fall anses som beskattningsbara personer när det gäller de verksamheter som anges i bilaga I, såvida dessa inte bedrivs i försumbart liten skala.

2.      Medlemsstaterna får betrakta verksamheter som bedrivs av offentligrättsliga organ och som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 132 … som verksamheter som dessa organ bedriver i egenskap av offentliga myndigheter.”

6        I artikel 24.1 i samma direktiv föreskrivs följande:

”Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor.”

7        I artikel 73 i direktiv 2006/112 föreskrivs följande:

”För andra leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster än som avses i artiklarna 74–77 skall beskattningsunderlaget omfatta allt som utgör den ersättning som leverantören eller tillhandahållaren har erhållit eller skall erhålla från förvärvaren eller en tredje part för dessa transaktioner, inklusive subventioner som är direkt kopplade till priset på transaktionerna.”

 Ungersk rätt

8        I artikel 7 i általános forgalmi adóról szóló 2007. évi CXXVII. törvény (2007 års lag nr CXXVII om mervärdesskatt) föreskrivs följande:

”1)      En verksamhet som innefattar myndighetsutövning och som utförs av ett organ eller en person med befogenhet för myndighetsutövning enligt den ungerska grundlagen, eller en rättsregel som har antagits med stöd av ett bemyndigande i denna lag, är inte en ekonomisk verksamhet och medför inte någon skattskyldighet.

2) Verksamhet som innefattar myndighetsutövning är bland annat lagstiftande och dömande verksamhet, beskattning, försvar, upprätthållande av ordningen, förvaltning av domstolsväsendet, utrikesförvaltning, myndigheters rättstillämpning, administrativ och ekonomisk kontroll, tillsyn och kontroll av rättsenlighet och beslut om fördelning av statliga stöd, stöd från Europeiska unionen och andra internationella stöd.”

9        13§ i Magyarország helyi önkormányzatairól szóló 2011. évi CLXXXIX. törvény (2011 års lag nr CLXXXIX om Ungerns lokala myndigheter) (nedan kallad lagen om lokala myndigheter) har följande lydelse:

”1)      Som offentliga lokala angelägenheter, och som sådana uppgifter som åvilar de lokala myndigheterna inom ramen för de offentliga uppgifter som kan utföras på lokal nivå, betraktas bland annat de uppgifter som består i säkerställandet av

…

2.      förvaltning av offentlig egendom (anläggning och förvaltning av allmänna begravningsplatser, gatubelysning, tillhandahållande av sotningstjänster, anläggning och underhåll av allmänna vägar och tillhörande inrättningar, anläggning och underhåll av offentliga parker och andra offentliga platser, förvaltning av parkeringsplatser),

…

5.      miljö- och hälsoskydd (hygien och renhållning av den lokala miljön, insekts- och råttbekämpning),

…

9.      förvaltning av bostäder och andra lokaler,

…

14.      möjligheten för småproducenter och jordbrukare att sälja sina produkter direkt till de som är att betrakta som konsumenter i lagens mening, inbegripet under veckoslut.

2)      Det kan i lag även föreskrivas andra uppgifter för de lokala myndigheterna som ska utföras inom ramen för de offentliga angelägenheterna, samt offentliga uppgifter som kan utföras på lokal nivå.”

10      I 41 § sjätte och åttonde stycket i denna lag anges följande:

”6)      Kommunfullmäktige får, i syfte att utföra de offentliga tjänster som faller inom i dess behörighetsområde, i enlighet med vad som stadgas i lag, skapa budgetenheter, ekonomiska organ, som föreskrivs i civilprocesslagen, ideella organisationer och andra organ … och får ingå avtal med fysiska och juridiska personer, eller med organ som inte är juridiska personer.

…

8)      Det kan i lag föreskrivas att vissa bestämda offentliga tjänster endast får tillhandahållas av en budgetenhet som inrättats för detta ändamål, av ett bolag som är en juridisk person och som ägs av staten eller åtminstone till största delen ägs av en lokal myndighet och där staten eller den lokala myndigheten åtminstone utövar ett majoritetsinflytande, eller av ett kommersiellt bolag med ställning som juridisk person som åtminstone är majoritetsägt av ett sådant kommersiellt bolag som det ovannnämnda och där ett sådant kommersiellt bolag som det ovannnämnda åtminstone utövar ett majoritetsinflytande, eller av en kommunal sammanslutning.

11      112 § första stycket i 2011 års lag nr CLXXXIX om Ungerns lokala myndigheter har följande lydelse:

”Den lokala myndigheten fastställer formerna för utförandet av sina uppgifter och fastställer självständigt, i enlighet med de ekonomiska bestämmelserna, regler om deltagande. Den lokala myndigheten fastställer villkoren för genomförandet av sina uppgifter med hjälp av egna medel, medel som överförts från andra förvaltningsorgan samt stöd från den centrala statsbudgeten.”

12      3/A § första och andra stycket i Államháztartásról szóló 2011. évi CXCV. törvény (2011 års lag nr CXCV om de offentliga finanserna) (nedan kallad lagen om de offentliga finanserna), har följande lydelse:

”1)      En offentlig uppgift är en uppgift som åvilar staten eller de lokala myndigheterna, i enlighet med hur den fastställs i lag.

2)      Genomförandet av offentliga uppgifter genom inrättande och drift av budgetenheter eller den ekonomiska täckning som genomförandet kräver, säkerställs, helt eller delvis, genom tillgängliggörande av de medel som föreskrivs i denna lag. Enheter utanför budgeten kan bidra till genomförandet av offentliga uppgifter under de villkor som föreskrivs i lag.”

 Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

13      NTN, ett icke vinstdrivande aktiebolag som till 100 procent ägs av kommunen Nagyszénás, ingick den 1 juli 2007 ett avtal med kommunen ”avseende utförande av uppgifter och användning av egendom”. Genom avtalet åtog sig bolaget att, i utbyte mot att kommunen utgav ersättning och ställde viss egendom till bolagets förfogande, utföra vissa offentliga uppgifter som hade förtecknats i en bilaga till avtalet.

14      Det rör sig framför allt om förvaltning av bostäder och andra lokaler, förvaltning av det lokala vägnätet, sjukdomsbekämpning genom karantän, bekämpning av skadedjur, myggbekämpning, underhåll av parker, offentliga platser och andra grönområden, förvaltning av slaktanläggningen och styckningstjänster samt underhåll av den lokala marknaden.

15      Villkoren för utförandet av dessa uppgifter anges i bilagorna till avtalet. NTN måste till exempel föra register över genomförandet av de olika uppgifterna för att ge kommunen möjlighet att kontrollera att uppgifterna fullgjorts i tid, och i annat fall fastställa en tidsfrist för rättelse. Om uppgifterna ännu inte har utförts vid utgången av den uppställda fristen ska NTN till kommunen Nagyszénás betala tillbaka den del av ersättningen som motsvarar den konstaterade bristen.

16      I bilaga 6 till det aktuella avtalet räknas de materiella medel upp som behövs för att utföra de uppgifter som har överförts till NTN.

17      För år 2014 betalade kommunen till NTN ett belopp på 23 850 000 ungerska forint (HUF), som motsvarar cirka 93 000 euro, som ersättning för utförandet av dessa uppgifter.

18      NTN ställde inte ut någon faktura till kommunen Nagyszénás för utförandet av dessa uppgifter och tog inte ut någon mervärdesskatt på det belopp som bolaget erhöll som ersättning för utförandet av uppgifterna.

19      Till följd av en kontroll fattade skattemyndigheten i första instans två beslut genom vilka den fastställde att NTN hade en skatteskuld för årets tre första kvartal och varigenom den ålade bolaget skattetillägg och förseningsavgift.

20      Överprövningsnämnden fastställde besluten på grundval av i princip samma skäl som de som legat till grund för skattemyndighetens bedömning i första instans.

21      NTN gjorde vid skattemyndigheten gällande att Nagyszénás kommun genom det berörda avtalet hade anförtrott bolaget ansvaret för att utföra vissa offentliga uppgifter med hjälp av egendom som ställts till bolagets förfogande, och att avtalet inte utgjorde något avtal om tillhandahållande av tjänster. Dessutom ansåg sig bolaget utgöra en ”budgetenhet”, eftersom det utförde sina uppgifter tack vare ett ”stöd”, det vill säga ekonomiska medel som ställts till dess förfogande av kommunen.

22      Överprövningsnämnden ansåg framför allt att NTN hade erhållit den i målet aktuella ersättningen som vederlag för tillhandahållandet av vissa konkreta tjänster och att en skattepliktig transaktion således hade genomförts, med följden att skatt kunde tas ut på vederlagets belopp. Det faktum att kommunen Nagyszénás uttryckligen kan begära att NTN ska rapportera och regelbundet informera kommunen om genomförandet av avtalet utgör en annan omständighet som visar att bolaget inte har mottagit något stöd utan har erhållit vederlag för ett konkret tillhandahållande av tjänster.

23      Överprövningsnämnden fann även att NTN kunde betraktas som en beskattningsbar person. För det första hade bolaget inte ställning som organ med befogenhet för myndighetsutövning, eftersom det inte utgjorde en enhet under statsbudgeten utan ett bolag skapat av kommunen Nagyszénás och inskrivet i bolagsregistret. För det andra utgör NTN:s verksamhet inte myndighetsutövning, utan ekonomisk verksamhet, då bolaget endast har bidragit till genomförandet av de kommunala uppgifterna, och inte har utfört dessa uppgifter direkt. I detta sammanhang är det även av relevans att NTN har tillhandahållit tjänster inte bara åt kommunen Nagyszénás utan även åt andra, och att bolaget i de fallen utnyttjade sin avdragsrätt.

24      Domstolen i första instans ogillade NTN:s överklagande av överprövningsnämndens beslut. Den slog fast att NTN inte kunde anses utföra uppgifter som utgjorde myndighetsutövning med stöd av det berörda avtalet, eftersom NTN inte utgör någon ”budgetenhet” utan ett kommersiellt bolag utan vinstsyfte, och eftersom kommunen Nagyszénás förblir den som har ansvaret för utförandet av uppgifterna.

25      Dessutom fann nämnda domstol att den utbetalade ersättningen har utgetts såsom vederlag för de tjänster som NTN var skyldigt att utföra enligt avtalet och inte är att anse som en allmän finansiering av NTN:s verksamhet, vilket betyder att ersättningen utgör beskattningsunderlaget för mervärdesskatten. Det faktum att NTN har gjort avdrag för ingående mervärdesskatt som bolaget fakturerats för förvärv som är hänförliga till utförandet av dessa uppgifter talar även för att de transaktioner som regleras i avtalet är skattepliktiga.

26      NTN överklagade domen i första instans till Kúria (Högsta domstolen, Ungern), vilken fann att den relevanta frågan i det aktuella fallet var huruvida ett sådant kommersiellt bolag som NTN skulle anses omfattas av artikel 13.1 i direktiv 2006/112, och huruvida bolaget följaktligen inte utgör en beskattningsbar person i mervärdesskattehänseende.

27      Enligt EU-domstolens praxis ska frågan besvaras genom ett fastställande av för det första om bolaget ska kvalificeras som ett ”övrigt offentligrättsligt organ” i den mening som avses i den bestämmelsen, och för det andra om det genom tillhandahållandet av de offentliga tjänster som det nationella målet handlar om har bedrivit en verksamhet i egenskap av offentlig myndighet.

28      Den hänskjutande domstolen finner att det andra av de två villkoren tycks vara uppfyllt; genom tillhandahållandet av de offentliga tjänster som specificeras i avtalet har NTN nämligen, i egenskap av offentlig myndighet, bedrivit en verksamhet som i 2007 års lag nr CXXVII om mervärdesskatt nämns såsom en sådan verksamhet som utgör myndighetsutövning.

29      Däremot är det inte säkert att det första av dessa villkor är uppfyllt i en sådan situation som den förevarande, där ett bolag utan vinstsyfte som till 100 procent ägs av en kommun har i uppdrag, enligt ett avtal som ingåtts med kommunen, att utföra vissa kommunala uppgifter i utbyte mot ersättning från kommunen.

30      Mot denna bakgrund beslutade Kúria (Högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

”1)      Omfattas ett kommersiellt bolag som ägs till 100 procent av en kommun av begreppet offentligrättsligt organ i den mening som avses i artikel 13.1 första stycket i [direktiv 2006/112]?

2)      Om den första frågan besvaras jakande, ska det då anses att det är i egenskap av offentlig myndighet som det kommersiella bolaget har utfört sådana uppgifter som måste utföras av de lokala kommunala myndigheterna men som har anförtrotts bolaget?

3)      Om endera av de två första frågorna besvaras nekande, ska då de belopp som de lokala kommunala myndigheterna betalar till det kommersiella bolaget för att utföra dessa uppgifter anses utgöra ett vederlag?”

 Prövning av tolkningsfrågorna

 Den tredje frågan

31      Den hänskjutande domstolen har ställt den tredje frågan, som ska prövas först, för att få klarhet i huruvida artikel 2.1 c i direktiv 2006/112 ska tolkas på så sätt att en verksamhet som den i det nationella målet, vilken består i att ett bolag utför vissa offentliga uppgifter med stöd av ett avtal som ingåtts mellan bolaget och en kommun, utgör ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning som är skattepliktigt enligt den bestämmelsen.

32      För att kvalificera ett tillhandahållande av tjänster som en ”transaktion som sker mot ersättning” och som i regel är skattepliktig i mervärdesskattehänseende, enligt artikel 2.1 c i direktiv 2006/112, krävs det endast att det finns ett direkt samband mellan tillhandahållandet av tjänsterna och ett vederlag som faktiskt mottas av den beskattningsbara personen. Ett sådant direkt samband finns om det mellan tjänsteleverantören och mottagaren av tjänsten föreligger ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer, där den ersättning som tjänsteleverantören tar emot utgör det faktiska motvärdet för den tjänst som tillhandahålls mottagaren (dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 32, och dom av den 2 juni 2016, Lajvér, C-263/15, EU:C:2016:392, punkt 26).

33      I detta sammanhang har domstolen slagit fast att verksamhet ska anses omfattas av begreppet ”ekonomisk verksamhet” i den mening som avses i artikel 9.1 i direktiv 2006/112 om den bedrivs i syfte att fortlöpande vinna intäkter (dom av den 2 juni 2016, Lajvér, C-263/15, EU:C:2016:392, punkt 28).

34      I förevarande fall ankommer det på den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida det av handlingarna i målet, och särskilt av det berörda avtalet, framgår att den verksamhet som NTN bedriver sker mot ersättning och följaktligen utgör ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 9.1 i direktiv 2006/112, som ger NTN ställning som beskattningsbar person. EU-domstolen kan emellertid, utifrån uppgifterna i beslutet om hänskjutande, ge den hänskjutande domstolen sådana uppgifter om unionsrättens tolkning som gör det möjligt för denna att avgöra det nationella målet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 34).

35      I detta hänseende anges det i beslutet att NTN genom nämnda avtal åtog sig att ”mot ersättning från kommunen [Nagyszénás]” utföra vissa offentliga uppgifter som enligt den ungerska lagstiftningen åvilar denna kommun.

36      Kommissionen har i sitt skriftliga yttrande även åberopat att NTN:s tillhandahållande av sina tjänster till kommunen Nagyszénás sker fortlöpande och kontinuerligt, liksom kommunens utbetalning av ersättning till NTN för tjänsterna, vilket kommissionen anser framgå av den omständigheten att NTN har tillhandahållit kommunen de tjänster som avses i det berörda avtalet, i utbyte mot den ersättning som föreskrivs i avtalet, sedan år 2007.

37      Om denna faktiska omständighet bekräftas innebär det att det faktum att denna ersättning, i förekommande fall, inte fastställs på grundval av individuella tjänster, utan på ett schablonmässigt sätt och på årsbasis, i syfte att täcka bolagets driftskostnader, inte i sig påverkar det direkta sambandet mellan tillhandahållandet av tjänsten och det erhållna vederlaget (dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 36).

38      Att det rör sig om ett direkt samband påverkas för övrigt inte av om det styrks att det berörda avtalet innehåller bestämmelser som tillåter en justering av ersättningsbeloppet under vissa omständigheter, eller att ersättningsbeloppet understiger gängse marknadspris, detta förutsatt att ersättningsnivån är bestämd på förhand och enligt tydligt fastställda kriterier som garanterar att ersättningen räcker för att täcka NTN:s driftskostnader (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 38, och dom av den 2 juni 2016, Lajvér, C-263/15, EU:C:2016:392, punkterna 45 och 46).

39      Dessutom konstaterar EU-domstolen att vid bedömningen av huruvida den aktuella verksamheten bedrivs mot ersättning, kan den omständigheten att kommunen Nagyszénás har en lagstadgad skyldighet att utföra de offentliga uppgifter som är i fråga inte påverka vare sig kvalificeringen av en sådan verksamhet som ”tillhandahållande av tjänster” eller det direkta sambandet mellan tillhandahållandet av tjänsten och dess vederlag (se, analogt, dom av den 2 juni 2016, Lajvér, C-263/15, EU:C:2016:392, punkt 41).

40      Den omständigheten att en verksamhet består i utförandet av uppgifter som fördelats och reglerats i lag och att verksamheten bedrivs i allmänintresse, saknar nämligen relevans för bedömningen av huruvida verksamheten utgör tillhandahållande av tjänster mot ersättning. EU-domstolen har i detta sammanhang slagit fast att även när en verksamhet syftar till att uppfylla en konstitutionell skyldighet vilken uteslutande och direkt åvilar den berörda medlemsstaten, kan det direkta sambandet mellan tillhandahållandet av tjänsterna och det mottagna vederlaget inte bestridas blott av denna anledning (se, bland annat, dom av den 2 juni 2016, Lajvér, C-263/15, EU:C:2016:392, punkt 42).

41      Vidare konstaterar EU-domstolen att även om det förekommer att det allmänintresse som utgör syftet för vissa tjänster som tillhandahålls av bland annat offentligrättsliga organ beaktas inom ramen för det gemensamma systemet för mervärdesskatt, såtillvida att vissa sådana tillhandahållanden ska undantas från skatteplikt enligt artikel 132.1 i direktiv 2006/112, framgår det att den verksamhet som NTN har i uppdrag att bedriva enligt det berörda avtalet inte omfattas av något av dessa undantag (se, analogt, dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 41).

42      Mot bakgrund av det ovan anförda ska den tredje frågan besvaras enligt följande. Artikel 2.1 c i direktiv 2006/112 ska tolkas på så sätt att en verksamhet som den i det nationella målet, som består i att ett bolag utför vissa offentliga uppgifter med stöd av ett avtal som ingåtts mellan bolaget och en kommun, ska anses utgöra ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning som är skattepliktigt enligt den bestämmelsen, med förbehåll för den hänskjutande domstolens prövning av relevanta faktiska omständigheter.

 Den första och den andra frågan

43      Därefter ska den hänskjutande domstolen pröva den första och den andra frågan, vilka den ska pröva tillsammans, och vilka den har ställt för att få klarhet i huruvida artikel 13.1 i direktiv 2006/112 ska tolkas på så sätt att en verksamhet som den i det nationella målet, vilken består i att ett bolag utför vissa offentliga kommunala uppgifter med stöd av ett avtal som ingåtts mellan bolaget och en kommun, omfattas av regeln om undantag från mervärdesskatt i denna bestämmelse, för det fall att verksamheten utgör en ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 9.1 i direktiv 2006/112.

44      Enligt EU-domstolens fasta praxis framgår det av en analys av artikel 13.1 i direktiv 2006/112 mot bakgrund av detta direktivs ändamål att två villkor måste uppfyllas samtidigt för att regeln om undantag från mervärdesskatt i denna bestämmelse ska vara tillämplig, nämligen att verksamheten ska bedrivas av ett offentligt organ och att detta organ ska bedriva verksamheten i sin egenskap av offentlig myndighet (dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

45      Vad gäller det första av villkoren, det vill säga kravet på att det ska vara fråga om ett offentligt organ, har domstolen slagit fast att även om den omständigheten att det aktuella organet enligt den nationella rätt som är tillämplig har befogenhet för myndighetsutövning inte är avgörande vid nämnda kvalificering, utgör den emellertid, eftersom det är ett grundläggande särdrag hos alla myndigheter, en icke obetydlig indikation till stöd för att fastställa att detta organ ska anses utgöra ett offentligrättsligt organ (dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 58).

46      I förevarande fall framgår dock att NTN, med förbehåll för vad den hänskjutande domstolen kan komma att konstatera vid sin prövning, inte har någon av kommunen Nagyszénás befogenheter för myndighetsutövning för fullgörandet av de uppgifter som bolaget tilldelats genom det berörda avtalet.

47      Även vissa andra av NTN:s egenskaper förefaller tala emot att bolaget skulle vara att kvalificera som ett ”offentligrättsligt organ” i den mening som avses i artikel 13.1 i direktiv 2006/112, då de gör att det kan ifrågasättas om detta bolag kan betraktas som tillräckligt integrerat i organisationen av den offentliga förvaltningen i denna kommun.

48      Eftersom NTN bildades av kommunen Nagyszénás som ett aktiebolag utan vinstsyfte är NTN nämligen framför allt en privaträttslig juridisk person som enligt tillämpliga rättsregler åtnjuter en icke obetydlig självständighet i förhållande till kommunen inom ramen för dess verksamhet och löpande förvaltning.

49      I detta sammanhang kan det konstateras att det inte har framkommit något som pekar på att det skulle föreligga någon organisatorisk koppling mellan NTN och kommunen Nagyszénás, då bolaget inte har bildats genom ett beslut som antagits av kommunen med angivande av vilka tjänster som kommunen ska tillhandahålla (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 67).

50      Även om NTN:s oberoende visserligen är begränsat på grund av att aktiekapitalet till 100 procent ägs av kommunen Nagyszénás, och det inte är möjligt för enskilda att förvärva andelar i bolaget, finns det andra omständigheter som tyder på att kommunen inte har möjlighet att utöva någon avgörande inflytande över bolagets verksamhet.

51      Det framgår exempelvis att kommunen Nagyszénás inte är NTN:s enda ”kund”, att de tjänster som bolaget tillhandahåller andra än kommunen inte är av marginell betydelse, att dessa tjänster är skattepliktiga och att de, de facto, har beskattats.

52      Dessutom innehåller det berörda avtalet vissa bestämmelser som ger kommunen Nagyszénás rätt att kontrollera genomförandet av uppgifter som tilldelats NTN, vilket tyder på att kommunen inte utövar någon faktisk kontroll.

53      Slutligen framgår det inte att avtalet skulle innehålla några bestämmelser som ger kommunen rätt att fastställa riktlinjer som NTN måste följa vid fullgörandet av uppgifterna.

54      Med förbehåll för vad den hänskjutande domstolen kan komma fram till vid sin prövning av de faktiska omständigheterna och av relevanta bestämmelser i nationell rätt inom ramen för en samlad bedömning som även tar hänsyn till principen att artikel 13.1 i direktiv 2006/112 ska tolkas strikt eftersom den utgör ett undantag från huvudregeln om mervärdesskatteplikt för all ekonomisk verksamhet (dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkt 49 och där angiven rättspraxis), framgår det att berörda bolaget inte kan kvalificeras som ett ”offentligrättsligt organ” i den mening som avses i den bestämmelsen.

55      Vad beträffar det andra villkoret som anges i artikel 13.1 i direktiv 2006/112, enligt vilket undantaget från mervärdesskatteplikt endast gäller för den verksamhet som ett offentligrättsligt organ utför i sin egenskap av offentlig myndighet, konstaterar EU-domstolen att inte heller detta villkor förefaller vara uppfyllt med beaktande av denna domstols fasta praxis (dom av den 29 oktober 2015, Saudaçor, C-174/14, EU:C:2015:733, punkterna 70 och 71 och där angiven rättspraxis).

56      Det framgår nämligen av de faktiska omständigheterna och av relevanta bestämmelser i nationell rätt, som det ankommer på den hänskjutande domstolen att undersöka, att eftersom NTN lyder under privaträttsliga bestämmelser och (såsom konstaterats ovan i punkt 46) inte har någon av kommunens Nagyszénás befogenheter för myndighetsutövning för utförandet av de offentliga uppgifter som bolaget har tilldelats enligt avtalet, kan det inte anses att bolaget bedriver en offentligrättslig verksamhet.

57      Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första och den andra frågan besvaras enligt följande. Artikel 13.1 i direktiv 2006/112 ska, med förbehåll för den hänskjutande domstolens prövning av de faktiska omständigheterna och av relevanta bestämmelser i nationell rätt, tolkas på så sätt att en verksamhet som den i det nationella målet, vilken består i att ett bolag utför vissa offentliga kommunala uppgifter med stöd av ett avtal som ingåtts mellan bolaget och en kommun, inte omfattas av regeln om undantag från mervärdesskatt i denna bestämmelse, för det fall att verksamheten utgör ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 9.1 i direktiv 2006/112.

 Rättegångskostnader

58      Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttranden till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjunde avdelningen) följande:

1)      Artikel 2.1 c i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas på så sätt att en verksamhet som den i det nationella målet, som består i att ett bolag utför vissa offentliga uppgifter med stöd av ett avtal som ingåtts mellan bolaget och en kommun, ska anses utgöra ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning som är skattepliktigt enligt den bestämmelsen, med förbehåll för den hänskjutande domstolens prövning av relevanta faktiska omständigheter.

2)      Artikel 13.1 i direktiv 2006/112 ska, med förbehåll för den hänskjutande domstolens prövning av de faktiska omständigheterna och av relevanta bestämmelser i nationell rätt, tolkas på så sätt att en verksamhet som den i det nationella målet, vilken består i att ett bolag utför vissa offentliga kommunala uppgifter med stöd av ett avtal som ingåtts mellan bolaget och en kommun, inte omfattas av regeln om undantag från mervärdesskatt i denna bestämmelse, för det fall att verksamheten utgör ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 9.1 i direktiv 2006/112.

Underskrifter

*      Rättegångsspråk: ungerska.